Harassment and Threats, Concern and Fear: the Experiences of Local Politicians in Ludvika, Sweden

Authors

  • Lars Korsell Dalarna University
  • Tomas Axelson Dalarna University
  • Liselotte Frisk Dalarna University
  • Jonas Stier Mälardalen University

Keywords:

Sweden, Right-Wing Extremism, Municipality, Threats

Abstract

Sweden has a history of a stable party system, democracy, consensus, welfare and few labour market conflicts. But after the election in 2014, the Ludvika municipality in Sweden found itself in an unusual situation: a representative from a neo-Nazi party – the Nordic Resistance Movement (NRM) – held a seat in its local political council. The party, and its movement, are the most prominent representative of violent white supremacy in Sweden, known not least for its fear-mongering tactics. Between November 1, 2017 and August 31, 2018, Dalarna University conducted a study using questionnaires and interviews within the Ludvika municipality to investigate the sense of safety felt by elected representatives of both the political council and the municipal boards. An anticipated result might have been that the NRM presence in the municipal assembly has strongly impacted on the politicians’ sense of safety – and also has increased political tensions. To a certain extent, this proved to be the case. However, Ludvika politicians must also contend with other sources of and reasons for mockery, harassment and threats: predominantly “angry citizens” due to controversial decisions, personal conflicts within established parties relating to the choice of personnel, and a contempt for in particular some extreme right wing political opinions.. The results regarding the sense of safety and vulnerability are very much in line with national figures. Even overall, Swedish politicians at the national, regional and local levels are aware of pressure from right-wing extremists, who distribute propaganda that often incorporates blame, an exposing of individuals and violent language. The result from Ludvika should therefore be seen as one of degree rather than of type, as the situation is worse here than in other municipal councils in Sweden. A conclusion that can be drawn from the study is that the political debate is heading in an increasingly antagonistic direction, where ideological adversaries are regarded more as enemies than as legitimate opponents. While in the long term this can pose a threat to democracy, positive counter-responses were found in Ludvika that can serve to support the democratic position.

References

Abdelzadeh, Ali & Lundberg, Erik (2017). ‘Tolerans och andra medborgarkompetenser’. I Toleransens mekanismer: en antologi. Lundberg, Erik (red.). Stockholm: Forum för levande historia.

Axelson, Tomas, Hansson, Ulf & Sedelius, Thomas (2018). Från privatsak till politisk kraft? [Elektronisk resurs] Borlänges interreligiösa råd och förväntningar på religion som resurs i lokalsamhället. Falun: Högskolan Dalarna.

Bangstad, S. (2014). Anders Breivik and the rise of the islamophobia. London: Zed.

Blomberg, H., Båtefalk, L. och Stier, J. (2018). Extremistisk ideologi i den retoriska kampen om sanningen – fallet Nordiska motståndsrörelsen på sociala medier och i lokalpress. Rapport IKUD nr 5. Högskolan Dalarna.

Blomberg, H. & Stier, J. (2019). “Flashback as a rhetorical online battleground: Debating the

(dis)guise of the Nordic Resistance Movement”. Social Media + Society, January-March, pp.1–10.

Brå 2005:18. Otillåten påverkan riktad mot myndighetspersoner. Från trakasserier, hot och våld till amorös infiltration. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brå/Säkerhetspolisen (2009). Våldsam politisk extremism. Antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten. Brå 2009:15. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brå 2016:13. Otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Uppföljning. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Brå 2017:9. Politikernas trygghetsundersökning 2017. Förtroendevaldas utsatthet och oro för trakasserier, hot och våld 2016. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.

Delin, M. (2018). “Ludvika rekryterar nazisterna barn på skolgården”. Dagens Nyheter 2018-04-15. https://www.dn.se/nyheter/sverige/i-ludvika-rekryterar-nazisterna-barn-pa-skolgarden/ [Hämtad 2018-06-14].

Eatwell, Roger & Goodwin, Matthew J. (2018). National populism: the revolt against liberal democracy. London: Pelican.

Due Enstad, J. & Aasland Ravndal, J. (2015). ”Hvorfor er det så mye mer høyreekstrem vold i Sverige?” Aftenposten, 3 november 2015.

Epstein, L. D. (1967). Political parties in Western democracies. New York: Harper.

von Essen, J. (2016). Vad gör vi med toleransen? Forum för levande historia. Stockholm: Elanders.

Fischer Bjelland, H. och Bjørgo, T. (2014). Trusler og trusselhendelser mot politikere. En spørreundersøkelse blant norske stortingsrepresentanter og regjeringsmedlemmer. Oslo: Politihøgskolen.

Fijnaut, C. M. et al. (1998). Organized crime in the Netherlands.The Hague: Kluwer Law International.

Frisk, L, Axelson, T, Hylén T & Stier, J. (2017). Att lägga rälsen medan man kör. Att lägga rälsen medan man kör. En utvärdering av kunskapshusens arbete i fyra pilotkommuner – Örebro, Göteborg, Borlänge och Stockholm. Rapport IKUD nr 3. Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism/Högskolan Dalarna.

Frisk, L., Axelson, T., Korsell, L., Lundberg, E. & Stier, J. (2018). Förtroendevaldas trygghet i Ludvika kommun. Rapport IKUD nr 6. Falun: Högskolan Dalarna.

Fröjd, A. (2019). “Splittring i NRM - flera framstående profiler lämnar”. Expo den 2 augusti..

Fäldt, A. (2018) “Inget mandat för nazistiska NRM”. Dalademokraten den 10 september.

Gasslander, T. (2017). “Efter nyanazistkuppen: SD tvingas skärpa regler. Flamman den 30 augusti.

Gibson, J. L. (2006). “Enigmas of intolerance: Fifty years after Stouffer's communism, conformity, and civil liberties”. Perspectives on Politics, 4(1), 21-34.

Hagevi, M (2015). Partier och partisystem. Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, M., & Lundberg, E. (2014). “Motstrategier eller undanmanövrar? Svenska partiorganisationer i skuggan av en negativ medlemsutveckling”. Scandinavian Journal of Public Administration, 17(4), 49–70.

Korsell, L. et al. (2009). Våldsam politisk extremism. Antidemokratiska grupperingar på yttersta höger- och vänsterkanten. Stockholm: Brottsförebyggande rådet och Säkerhetspolisen.

Korsell, L. (2020). “Sweden: Violent Extremism and Organised Crime.” In: Fijnaut, C., Paoli, L. & Wouters, J. (ed): The Nexus Between Organized Crime and Terrorism. Elgar.

Korsell, L. (forthcoming). Extremistbrotten.

Löfgren Nilsson, M. (2017). Journalisternas trygghetsundersökning. Journalisters utsatthet under 2016. Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för journalistik, medier och kommunikation.

Lööw, H. (2004). Nazismen i Sverige 1924–1979: pionjärerna, partierna, propagandan. Stockholm: Ordfront.

Mouffe, Chantal (2000). The democratic paradox. London: Verso.

P4 (2018). “Fler aktiva nazister inom NRM i Dalarna.” Radio Dalarna May 1.

SOU (2012). Hemliga tvångsmedel mot allvarlig brottslighet (SOU 2012:44). Stockholm: Fritzes.

SOU (2017:110). Värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Hinder och möjligheter. Stockholm: Wolters Kluwers.

Säkerhetspolisen (2017). Säkerhetspolisens årsbok 2016. Stockholm: Säkerhetspolisen.

Statistics Sweden (2020). https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2085&region2=

Downloads

Published

2020-03-25

Issue

Section

Articles